elinsofiemagnell

Skrivet 2011-07-11 Klockan 20:40:45

Tänkte berätta lite om hur mitt liv som överviktig de senaste åren varit.

Många tror att bara för att man är tjock är man dum i huvudet.. Att man äter hela tiden
och tänker bara på godis och mat.. Det är inte många som förstår att man kan bli överviktig av massa
andra orsaker. Som t.ex sjukdomar..

I flera års tid har jag alltid fått tänka ett steg längre innan jag ska göra något, åka någonstans osv..
Att bada ute bland folk, är hemskt. Det känns som att alla tittar på mig. Att dom skrattar, pekar och viskar..
Att äta ute är ännu värre.. Äta bland folk, att beställa mat.. Jag har aldrig vågat beställa mat, varken till mig själv eller till andra.. Det har någon annan alltid fått gjort.. Ett tag vågade jag inte ens handla mat/godis i affären..
Under det senaste året har jag bitit ihop, beställt mat till mig själv, ätit ute bland folk.. Jag var tvungen, annars hade jag blivit totalt inlåst.. Men fortfarande har jag samma tanke som förr när jag beställer mat.. Till exempel såhär "Hon kommer äta allt det där själv. Slår vad om att hon äter upp allt idag". När jag beställer mat på McDonalds, Pizzeria eller kiosk, vad som helst, så har jag paniken innan jag beställer.. "Ska jag beställa barnportion så dom inte tycker jag är äcklig som ska äta mycket mat" Fast jag ville ha en vanlig vuxenportion.. Eller när jag beställer åt flera samtidigt, då känns det som dom tänker "Ser hon inte att hon är fet? Ska hon äta ännu mer? Ska hon äta allt det där själv".. Det är psykiskt påfrestande.. Det är hemskt.

Eller att åka bil, och sitta i baksätet.. Får jag reda på att jag ska sitta med 2andra personer bak får jag panik.. Jag vägrar och bönar och ber om att få sitta fram.. Oftast får jag som jag vill, för mina vänner förstår mig. Eller åka buss/tåg, när jag sitter så tar jag även upp en liten bit av andra sätet, och hur pinsamt är inte det? Jag står hellre upp...

Eller stolar.. Oj oj oj vilka problem stolar med armstöd är.. Herregud.. Vart jag än är så finns det armstöd på stolarna.. Jag får inte plats i hälften av alla dessa stolar.. Eller om jag får plats så väller låren ut på sidorna och armstöden sitter så hårt fast att har jag suttit lite för länge så har jag blåmärken på låren.. Och jag tycker det är pinsamt, för det syns ju när låren väller ut, och inte vågar jag fråga om det finns andra stolar..

Karuseller.. Jag älskar Liseberg.. Eller, älskade... I 9an, alltså för 3½år sedan så var vi på klassresa till Liseberg..
Det var ett rent helvete.. Bara redan när man skulle gå in vid Entrén började det pinsamma. först fick jag betala, sen ska man ju gå igenom den där snurrande saken ni vet? Jag kom inte igenom.. Utan fastnade... Jag fick backa, och gå tillbaka och fråga fall jag får gå där man går in med barnvagnen.. Hur roligt är det att vara 16 år och inte kunna gå in normala vägen på liseberg? Det var nog det pinsammaste jag varit med om, trodde jag då... Ända tills jag skulle åka höjdskräcken eller någon utan dom där högt upp.. Det var hur mycket folk som helst som skulle åka och stå och titta på.. Jag gick upp och satte mig med mina kompisar... Då kom problemet.. Jag fick inte på mig den där saken.. Det fattades en bit för att bältet skulle gå i.. Jag fick gå av, gå ur och gå ner och ställa mig och titta på.. Det var massa folk som skrattade och pekade och skrek att jag var för fet osv.. DET var det pinsammaste jag varit med om.. Men samma sak skedde när jag skulle åka Lisebergsbanan... Jag fick inte på mig bältet, så jag fick gå därifrån.. Massa folk där med, men inte lika många skrattade.. Jag förstår inte hur svårt det kan vara att ha förlängingsbälten till karusellerna om det kommer någon lite större och vill åka? Det är fel tycker jag.. Så nästa år i Augusti SKA jag till Liseberg.. Och jag ska åka, jääävlar vad jag ska åka.. För då får jag plats..


Körkort.. Varför har jag inte något körkort? Jo, för att jag ska få plats i våran bil måste stolen helt ner och helt bak, ratten måste upp och det är massa krångligt. Mina lår tar i ratten osv.. Om det är så jobbigt i våran stora saab, hur ska det då vara i en mindre bil. T.ex körskolans? Ikke.. Jag tänker inte trycka ner mig mer och tro att jag klarar det fast jag inte gör det.. Skämma ut mig mer.. Så körkortet la jag åt sidan ganska fort. Men ska ta upp det nästa år då jag inte behöver oroa mig lika mycket längre.

Jag kan inte ens bada i vårat badkar hemma, jag får inte plats. Och jag älskar att bada badkar..


Hoppas ni som retat och mobbat mig i hela mitt liv läser detta.. Och förstår vad jag egentligen fått gå igenom, som ni ALDRIG har behövt tänka på.. Som ni tar som en självklarhet att kunna göra...
Att tänka ett steg längre....


Detta var bara en liten del av hur mitt liv som överviktig varit, vad jag har fått utesluta och tänkt igenom noga innan jag ska göra något.
Snart kommer allt detta vara ett avslutat kapitel.
Och på Torsdag den 14/7 2011 kommer vara första dagen på Mitt Nya Liv..